In med rumpan...

In med rumpan...

Eller rättare sagt: In med bakbenen, Direkt!!!
En MYCKET förvånad "K den Sure" fick sätta bakfötterna långt inunder sig med en gång, han som nog var inställd på vanlig igångsättning efter konvalescensen.....låååångsamt....
Ni vet så där, skritta för hand i powerwalk, skritta rakt fram utan krav...
Det har ju inte funkat innan och nu när det va dags att röra på fläsket igen så ändrade jag taktik (fläsket är ett minne blott, tappat säkert 75 kg under sin boxvila, Så hans smeknamn Kaggen är inte så passande nu. Tror Stören är mer lämpligt.....

Så från första stund så skulle bakbenen inunder honom, pust och stånk sa "Stören", lyckades till och mer trampa lite, och lite kul tyckte han allt att det var. Gnäggade glatt och hoppades någon skulle svara <3

Så denna gången kör vi "korta steg". Håll nu alla tummar ni har. Han kändes bra på rakt spår *tummen upp* gipset kanske gjorde verkan, tänker inte ens longera honom och se hur han ser ut där. Nu ska det stärkas enbart rakt fram i skogen och på vägar innan jag ens tänker tanken att ta honom på böjt spår.
Upp i formen så han inte ens kan tänka tanken att överbelasta frambenen (hovleden). Och i hans fall kommer det nog bli ett skobyte.
Går på equilibrium *stavningen?* nu, som har snabb överrullning, men "hård" isättning på sidorna (hur fan man nu ska förklara)
kommer bli classic roller i stället, inte samma överrullning, men med "mjuka sidor". Jag vet, jag förklarar så konstigt. Några kanske fattar i varjefall. Hoppet är ju det sista som överger en...

A-Barnet...*Vad fan hände* sa han, sitta upp här och snäppa upp tempot. Jobbigt värre ju...
Man inser när någon utomstående ser en för första gången och sätter krav (samma som min vanliga tränare också gör, men jag kanske inte riktigt är lika alert då) så inser jag att jag "fisrider"...
NÄÄÄÄÄÄ jag släpper mig inte om nu nån tror det ... (bara ibland om ingen är i närheten)

Och nu hann jag inte skriva mer för jag ska på tantfest :-) Ha det så kul alla läsare och på återseende.

Dagens ord: Inget som är värt något sker i brådska, så ha tålamod!

/Lola