Dåligt...

..med bloggandet.
Men en helhelg i gröna kortets tecken, tar på krafterna. Och någon på kursen hade nog med sig ett litet virus eller nått, för nu är jag superförkyld.
Konstigt, man står långa kvällar i ett iskallt ridhus och håller sig frisk, men efter en dag (blev dålig mitt i) inomhus med massa folk så var det kört....
Mina mediciner (eller en av dom) trycker ju ner mitt immunförsvar, så det ska ge fan i att angripa min lever.
Tycker jag klarat mig förvånansvärt bra, men när jag väl blir sjuk, så verkar det ta betydligt längre tid att bli ok igen. Och då min lever inte gillar febernedsättande medicin så går man ju omkring och tycker extra synd om sig själv (tänk på det ni som knaprar treo, alvedon eller ibumetin, eran lever får slita häcken av sig för att ta hand  om resterna...)
Det är också mycket som man tror är nyttigt för kroppen, som kan vara rent ut sagt skadliga, det har jag ju skrivit om innan. Och innan man intar olika preparat så googla lite.
I mitt fall så blir det ju
*valfritt ämne*  Hepatit, (det ämne som jag undrar över plus min sjukdom) då kan man se mycket ...

Helgkursen var det ju, alla blev till slut godkända *fanfar*
För er som tagit era kort innan omändringarna ska veta att det är betydligt svårare nu, men man får en bättre insikt i helheten, inte bara TR.

Hoppning hela veckan...denna gången är det inte så längesedan eleverna hoppade, men för att komma i fas efter alla helger så blev det hoppning på schemat (tror inte eleverna vill vänta en omgång innan dom fick hoppa igen. Nån tårta har det blivit.
Och det blev tårta på dagens tanthoppning också, en som hade med sig sedan tidigare flygturer, och en som fixade en tårta till nästa gång.
Och nej, det var inte jag, även om jag var övertygad om att jag skulle flyga högt idag, en överladdad ADHD-Kille med laddade turbomotorer *brum-brum*
Jag hade faktisk "sittakvarpåtygeln) på i dag (första halvan av passet). Fattar ni inte vad det är?
Jag vet en som vet vad jag menar ivarjefall.
Vad jag hade var en gramantygel. Helt enkelt för att kunna dämpa alla hysteriska pop corn utbrott...
Han dämpade sig till slut, och här kommer en kortis på hur det kan se ut genom en skitig lins ;-)

https://www.facebook.com/photo.php?v=10152100266852860&l=2588756804507909782

Nu ska jag väl inte bara skylla på förkylning att det varit/är dåligt med bloggandet. För jag är mitt inne i ett Zeldaspel. JA, jag vet att jag är barnslig. Men det är skitkul *viftar med svärdet*

Och nu så är det strax dags att dra sig till klubben för att jobba. Och i morgon är det Ingamay träning....

undrar faktiskt om jag orkar, i värsta fall så får Helen rida själv. Men jag får känna på det tills i morgon.

Dagens ord: Mycket få människor lever idag - de flesta gör förberedelser för att leva imorgon.

(ett ordspråk jag försöker följa, att inte tänka för mycket framåt, utan vara här och nu)

Lola 

Det är....

...dom oväntade gåvorna som gör en gladast. Nu får ni inte missförstå mig, jag tar gladeligen emot en gåva när som helst. Men ibland så känns det lite extra. Som när någon befinner sig på andra sidan jordklotet (ja nu överdriver jag lite, men bara liiite, men väldigt långt borta), och där ser en sak. Och tänker att den måste Lola ha. Då blir man glad *big smile* Tack igen!

Blinghäst :-)

Dubbelträning idag, Elvispen på tanthoppningen. Laddad dam med kärvande bromsar, tror väl att det känns värre än det ser ut. Hoppas jag i varjefall :-P

Men helt ok, för att vara efter en långt vinteruppehåll.

Sedan dags för ADHD-Killen....Började ju sådär, satt upp i lilla ridhuset för att inte riskera att Sassenasse skulle springa över Ingamay. Och då fick han fnatt och vågade inte gå ut ur ridhuset för att ena porten var stängd. Ja-ha tänkte jag, en sån dag....

Fick ut honom efter lite övertalning, blåste fan ute med plast och presenningar som fladdrade. Men vi kom ner till stora ridhuset och in. 

I Sassenass värld var hela läktaren full med spöken, och nu vet han var alla smådjävlar som skräms kommer ifrån. Finns något som heter barnvagnar. DÄR ÄR DOM!!!

Fullständigt livsfarligt. Det låter konstigt ur dom....

Sedan låg det bommar på marken, dom är garanterat förklädda anakondor, som när man inte är beredd slukar en häst med hull och hår. 

Och skuggorna....dom ska vi inte prata om, smyger upp jämsides för att sedan gå upp framför honom. (för att sedan försöka hoppa upp och hugga honom i strupen) 

Upp på allt det så håller ju snickaren på att borra, hamra och tappa brädor (som tur var missade vi den grejen i varjefall*brädan*) 

Nu tror ni kanske att det inte gick så bra? Tvärtom, så många gånger som jag hittade "gungtraven" har jag nog aldrig gjort, sedan att vi däremellan for runt som det flipperspel vi oftast liknar hör inte hit.

"K den Sure" gjorde sitt andra pass efter sin långa sjukskrivning. Så fin :-) 

Tror Ingamay var lite imponerad över att han kommit tillbaka, bättre än någonsin. Bra ridet Helen *Tummen upp*

Hem för att hinna byta strumpor i princip för att sedan göra veckans mest ansträngande arbetsdag. En hel lektion... Att jag orkar alltså, akta så du inte bränner ut dig Lola...

Skämt åsido. Är ju en väldigt rolig dag då man hinner prata lite både före och efter lektionen. Hinns ju inte med övriga dagar.

Och nu sitter jag här...och fryser...tur man har sin pellets kamin, för det är sånt där väder då det aldrig blir varmt känns det som.

Ska bara avsluta med dagens ord, sen slipper ni mig: (För stunden i varjefall)

Lär detta av vatten: högljutt plaskar bäcken, men oceanens djup är stilla. 

Om nån inte fattar så kommer ett alternativ

Tomma tunnor skramlar mest

/Lola

Det är nu...

...ni ska påminna mig om vad jag i ett svagt och mycket förvirrat ögonblick, skrev/sa i somras.
#Jag saknar den "gamla" ADHD-Killen#

Länk till en kul sida http://www.cafepress.com/+adhd+gifts

HUR sjutton kunde jag kläcka ur mig något sånt? Då hade jag en fullt ridbar häst om än lite loj.

Nu....ja vad ska man säga... Mycket uppdämd energi som måste pysa ut nån stans. I går var han väldigt billig. För pyser gör det rejält och vad som pågår i hans huvud, ja det vete gudarna. *Kolla! En ekorre!!*

Häromveckan när vi kom tillbaka från klubben jag o Sasse så låg gubben under traktorn, fråga mig inte vad han gjorde där, säkert nått Jätteviktigt (om du frågar honom, frågar du mig...). 

Över detta så får Sasse ett fullständigt hjärnsläpp....

#HERRE MIN GUD, det ligger nått där!!! Spökena från läktaren har hittat hit *GULP* 

Detta trauma sitter fortfarande i, trots att gubben inte ligger kvar. (Det hade nog varit lite konstigt)

Sasse "smyger" nu runt när han är på gårdsplanen, spanar frenetiskt efter sina spöken. #Och SE!! verkar Sasse säga, DÄR var ett!!! Jag såg det minsann.. #En svart liten djävul som gömmer sig bakom min dörr!!! *Skriiii*

Vad han såg egentligen var Helens väska som hon råkat hänga på hans boxdörr...

Minen han nu har när vi kommer hem i transporten och öppnar framdörren och han kikar ut är "något" (grov underdrift) hysterisk... VAD har smugit sig hit medans jag var borta???

Tut, snark, fnork....

Mmmm, det blir väl sommar så småningom.... Den killen hade mått bra av att gå på lösdrift. Han har alldeles för mycket i huvudet som snurrar.

Den extra kedjan som är för att hindra att han öppnar sin boxdörr har han fattat intresse för. Vet ju att han lyckat pilla upp kabinhakar innan... Får flytta den ännu längre ner, trodde inte att han nådde...

Tidigare bevis

Nytt ämne (så ni hänger med)

I bland vet man inte om man ska skratta eller gråta...

Det där med att saker som sägs vänds på, det har ju varit på tapeten innan.

Men att en så banal sak kan vändas på är helt sjukt. (Jag väljer att skratta)

Nu tror ni väl jag kommer med värsta skvallret, men tji fick ni.

Är bara en "ridskolesak"...

En av mina elever kom i torsdag och sa:

 #Lola, jag måste bara få fråga en sak. På stigläderfästet så finns den där du vet "spaken" som kan antingen stå upp eller vara nerfälld?

Jag: Jaaa? Vad är det med den?

Eleven: Ska den vara uppfälld eller nere?

Jag: Den ska vara nere, så att stiglädret lossar lätt om ni skulle ramla av.

Eleven: Okeeej, det var det jag sa att den skulle vara. Men "dom" säger att Niclas säger att den ska vara uppfälld.

Jag: (jag brydde mig inte om att fråga vem "dom" är) Det vet jag att Niclas aldrig skulle säga.

Eftersom Niclas beklagat sig över att han ofta hittar fästena uppfällda och muttrande fäller ner dom igen. (han är lite noggrannare med att gå igenom utrusningen än vad jag är) *slarvmaja*

Något som vi diskuterade idag var stigbyglar, och att en del har egna som dom byter till.

Vi förstår båda varför, man har sin egen längd och behöver inte hålla på att ställa in dom, problemet är ju att det inte är säkerhetsstigbyglar. Vi bytte ju ut alla ridskolans gamla till säkerhetsstigbyglar. 

Hur ska man ställa sig om det händer en olycka och någon fastnar i stigbygeln? 

Ja som sagt, om en så enkel sak som att regeln hur ett stigläderfäste ska vara, uppe eller nere kan vändas på. Då undrar jag vad som förvrängs i viktigare sammanhang?  "Den sa det , eller det"....

Man "hör" så mycket "kul" *ironi*

Dagens ord: 

Inget här i världen är så rättvist fördelat som förståndet. Alla tror sig ha fått tillräckligt.

/Lola

En sån där dag...

...som man bara älskar

För det första, i princip uppehåll hela dagen, bara det är ju värt att fira :-)
Sedan Ingamay träning med en Elvisp som faktiskt trots att det var längesedan ändå gjorde sitt bästa. Så är det ju inte alltid. Hon är ju som sin matte ganska snabb på att framföra sin åsikt i mångt om mycket. Men som sagt, i dag höll hon sig på mattan. Hästen alltså.
Ännu större sak att fira *FANFAR* är att Kaggen efter 8 månaders konvalescens gjorde sitt första träningspass för Ingamay. I bättre form än någonsin *tummen upp*

Still going strong <3

Vem kunde tro att han skulle komma tillbaka fullt ut? Han är ju faktiskt inne på sitt 21:a år....
Var ju en seg ligamentskada i hoven som gjorde att läkningen tog tid.
Där ser man hur noga det är med ett bra igångsättningsprogram. Tror att det var en mycket glad ryttarinna idag. Eller????

Sedan dags för arbete. Får man lov att ha så kul på sitt jobb???
Lektioner med ett jättebra flyt, och i handikappsgruppen var det helt otroligt högt i tak i dag. Så härligt när alla (nästan) är på plats efter juluppehållet.Vi tog en flygtur till Gran Canaria för att hälsa på Christina med familj, tyvärr lite för mycket dricka på planet....
Vilket gör att det blir lite vingliga vägar för en del. Några åt gröt, själv valde jag chokladdoppade jordgubbar med champagne. Man har väl stil....
Nu måste man kanske vara på plats för att hänga med i historierna.

Att en kille kan liva upp stämningen så på en lektion....Helt otroligt. Tänker inte nämna dig vid namn utan ditt godkännande, men du är guld värd, bara så du vet!!!
Att byta ledare på en handikappad är inte bara att göra, förändringar kan vara svåra, men i detta fallet *big smile*

Sedan det allra bästa, en av våra ponnyer på ridskolan. En fantastisk liten varelse med både gång och utstrålning som tyvärr var/är för känslig för många. Men för dom det funkade var /är hon en tiopoängare....
Det blev snabbt bestämt att hon skulle bytas ut mot en kommande liten russkille (jag har länge önskat mig ett russ på ridskolan, och bara så ni vet, han är jättesöt!) men det skar i hjärtat att denna lilla  ljuvliga varelse skulle åka till något vi (jag) inte visste vart det var.
Trodde jag :-)
Men när en av mina elever fick reda på detta så gick det fort....
Så summan av det hela är att hon nu blir privatponny hos en ryttare som älskar henne och har ridit henne toppen på lektion. Det kan ju inte bli bättre. Vissa hästar får ju en extra plats hos en liksom.

Och nu sitter jag här... fortfarande lite speedad, ja man blir det som ridlärare ibland.
Varför? har inte en aning, men vissa dagar så är det bara lite svårt att varva ner. Tur att man då kan sätta sina tankar på pränt, dom man redan innan redigerat flera gånger i huvudet.
Fast i huvudet så kärvar inte bokstaven Y, vilket  mitt tangentbord gör. Har väl kommit in skit (fan, nu kom det ordet igen...) under. Får försöka skaka loss det när datorn är avstängd, annars kommer det se ut så här när jag "dammar" tangent bordet: qwertuyiopuytrfdgghkljökjhbvnm,.mnbvmj,klioöpijhvhbjnkml,ö.mnb, mjklijhfgchjkl

Dagens ord: Vill du inte ha mig som jag är, så är det inte mig du vill ha.

/Lola

Vad förväntar du dig här?

Här, just precis HÄR, på bloggen.

Tanken slog mig i dag när en kompis *du vet vem du är* tog upp min blogg och att hon följer den. Nu tyckte hon det var långt mellan inläggen. Fan alltså, så himla lätt är det inte att spotta ur sig massa ord....
Får ju en massa prestationsångest ju....

Ja, vad tror man (du) det ska stå när jag har bloggat då?
Jo, ett dagens ord har ju blivit en grej liksom, så det är alltid med. Men sen.... mixad kompott om allt mellan himmel och jord (eller gjord, så kan man ju också läsa det*Blink* )
Eller allt som passerar mitt lilla förstånd, tankar och funderingar om vardagliga saker. Kanske en uppdatering om hur någon av hästarna skött/eller misskött sig.
Jag vet inte alltid själv vad jag ska skriva om när jag sätter mig här, typ nu. Och då blir inläggen extra svamliga.

Så tro inte ni kan ana vad jag ska skriva eftersom jag oftast inte har en susning om det själv.

Å andra sidan så tänker jag ju i skriftform. (Där jag redigerar mina tankar så dom ska passa i skrift.)
Låter det knäppt? Ja, lite troligtvis. Eller jag inser nu att jag låter som en komplett idiot.
Jag tänker alltså om samma mening i en annan följd. Så det ska "låta" bättre...
Vem fan bryr sig? Jag uppenbarligen eftersom jag måste ändra.

Ja vi har alla våra egenheter. Vad har du för några då? Vore ju kul med en kommentar eller två....

Läste en annan blogg där bloggaren frågade sina läsare om det skulle vara långa eller korta inlägg.
Ja, vad ska det vara? Själv kan jag ju tycka att det hänger på innehållet. Jag kan ju skriva spaltmeter om det skulle vara så. Men tror att omväxling förnöjer, eller?
I bland ett "kort" inlägg och nån gång ibland ett långt (även om mina "korta" inlägg om man jämför med en del andra bloggar kan klassas som väldigt långt)
Finns inlägg typ där det står: Tjena. Idag ska jag chilla ....


I dag i väg med  ADHD-Killen till klubben, vi färgmatchade idag och då vet ni ju hur det brukar gå, har haft några omatchade dagar, får inse att det är utrustningen det hänger på. Tror hans ADHD störs av fel färger eller nåt...
I går Elvira som har gått på halvfart, skötte sig riktigt bra damen. Nu vintertid är det omöjligt i varjefall för mig att hålla två hästar i topptrim, så dom varvas. Den ena går en lugnare period medans den andra får jobba lite hårdare. Nu dags att trappa upp för Elvispen och dra ner på tempot för Sassenasse.

Och jösses fick se vad klockan var 21.31 och vaken än?
Nä, nu blir det sängen. Natti natti.

Dagens ord: Att tänka är att samtala med sig själv.

/Lola

Lagar och regler...

Är dom till för att följas, eller gäller det bara för "andra"? Att följa skrivna regler (och lagar) alltså.
Ja ibland undrar man. Om någon "bestämmer" att en viss regel gäller. Så borde den väl efterföljas?
Oavsett om man gillar den eller inte.
Om man inte "gillar" regeln, är det då man i protest gör precis det regeln säger att man inte ska göra?
Inte fan vet jag, men jag kan tycka om man inte gillar läget så ska det upp till diskussion.
Inte en "tyst" demonstration i varjefall.... *Att göra det man inte får/bör*
Blir mest löjligt när man inser att en del tycker sig stå över dom skrivna reglerna.

Jag gillar inte heller alla regler det ska gudarna veta!!! Men kan jag protestera så gör jag det.
Fråga ridsportsförbundet... (min mejladress är nog blockad hos dom)
Undrar hur många mail jag skickat genom åren över deras dumma regler på bett... (som nu faktiskt är ändrade...Nu får man tävla på rakt bett)
Tror väl inte det var på grund av mina arga inlägg, men kanske jag bidrog lite...*många bäckar små*
Om man inte gillar något, så är det bättre att det kommer upp till ytan, än att man i "tysthet" protesterar.

Sen får man väl välja sina bataljer, det har jag faktiskt lärt mig genom åren.
Det går faktiskt att lära en gammal hund *skata* att sitta....
Haft en otrolig förmåga genom åren att föra andras människors bataljer. Vad fick jag för det? Inte ett skit om jag ska vara ärlig. Eller jo, en jävla massa skit.
Om någon annan "tycker" något nu, så får den personen framföra sin åsikt själv (och stå för den) Vilket verkar vara svårt....

Det var det, nu hoppar vi till nästa ämne.
Mjukstart. Det är trevligt :-)
Startade året med en lektion. I och för sig hoppning som kan innebära en viss pulshöjning för undertecknad. Men det gick galant! Så även på fredagen. *andas ut* Nu är det bara onsdagsgrupperna som har sin hoppning kvar....

Att sörja...
Grät en skvätt idag. Man är väl inte klok, men läste ett facebookinlägg om en som förlorat sin hund nyligen. Och då kom det upp till ytan, min älskade Snutte.... En katt borta sedan säkert 10 år, men fortfarande lika mycket saknad. Helt sjukt hur mycket ett djur kan betyda för en, oavsett om det är en hund,katt, häst, hamster eller guldfisk. *grät lite över alla andra saknade djur samtidigt* ...Gammelmannen, Tössa, Beelzebub, Prinsen, Fito, Limpan, Bamse, Selma, Trasan, Fisen....och många, många fler...
Är så svårt när man inser att en del inte kan förstå att saknaden över ett djur kan vara så stor.
Ännu mer jobbigt är det att ha ångest i förskott, över att veta det dom man älskar så mycket troligen kommer dö före en själv. Djupa tankar så här en lördagskväll...

Ska nu slita mig härifrån för att försöka klara några omöjliga banor på Super Mario 3D...
Nej! jag tänker inte bli vuxen och säga att jag ska städa eller nått sånt

God kväll på er.
Dagens ord får bli: Ställ inte frågor du inte vill höra svaren på.

Lola

En tillbakablick...

..på året som gått får ni inte, det har jag ju lovat/sagt/skrivit.
Hade jag inte bloggat kanske, men är man nyfiken vad som hänt under året är det ju bara att kolla i menyn till höger.....(eller kolla min facebooklogg)
Blir ju mer som en snabbrepris en återblick, och jag är ingen älskare av repriser....

Men med ordet återblick kommer jag osökt in på:
Att älta det "förflutna". Ja det finns det folk som gör, har folk i min bekantskapskrets som är såna energitjuvar just för att dom i stället för ha kul när man mot all förmodan träffas, bara gnäller eller är bittra över allt möjligt. Vad folk ska ha sagt/ gjort/ inte gjort....
Retar sig på den och den, kan inte släppa utan vältrar sig i självömkan....
Och det "roliga" är att dom människor som är föremål för all bitterhet och liknande troligen är helt ovetande om det. Så varför ödsla sin energi på att älta gammal skit (tur inte mormor läser, nu skrev jag skit..)
när motparten troligen mår toppen och har inte en aning om att "någon" hyser agg....
För det är faktiskt så att man har ett val, att skylla på någon annan så fort det blir skit är en enkel utväg.

Upplevde ofta när jag växte upp att vad jag än gjorde så var det inte bra nog, att jag inte kunde något.
Jag fick inte ha en annan åsikt än personen så jag valde (då) att vara tyst.
Men jag gjorde senare ett val, att i stället för att låta personen knäcka mig (som absolut inte var **** mening, ska ni veta, bara så personen var)
Så blev det att jag kanske lite överdrivet alltid hävdar min åsikt, jag tänker fan inte stå tyst i varjefall.
Att jag aldrig är rädd för att försöka. Det kan inte gå värre än att det går åt pipan, och jorden fortsätter troligen att snurra ändå....
Att jag faktiskt kan säga att: Jag tycker nog jag är hyfsat bra på det jag gör (om du inte håller med, ja det skiter jag i fullständigt...(Nu sa jag SKIT igen.....)
Det jag gör, gör jag för min egen skull, inte för någon annan.
Alla händelser i ens liv formar ju en, hur slutresultatet blir väljer du.
Missförstå mig inte nu, tro inte jag går runt och är konstant lycklig, för det är jag absolut inte.
Har rejäla dippar och downperioder där jag tycker lite extra synd om mig själv. *läs JÄTTEMYCKET*

Gårdagen:
Nyår tillbringades hemma, efter att jag och Helen varit på klubben. Hon med Kaggen och jag jobbade en annans häst på töm.

Något som verkligen behöver lyftas fram är att JAG lagade maten i går.
Ren självbevarelsedrift faktiskt. Höll på att svälta ihjäl (överdriva? Jag? Nääää)
Men det är verkligen inte ofta som jag startar spisen (säger man så?) Startar...???

Gubben och hans lekkompis (Ja, dom har roligt när dom håller på) tillbringade dagen med att skopa SKIT, Det va hiskeligt vad ofta det ordet dyker upp... All lera/S**T (nu skrev jag det inte) som samlats vid matplatsen i hästarnas hage togs bort. Fattar inte att det kan bli sån gegga.

Efter maten så blev det slappande i soffan hela kvällen och vi lyckades nog vara uppe ända till 22.30
Hundarna är som tur är helt orädda för smällare/fyrverkerier. Men jag lider med dom djur och människor som är livrädda. Framför allt djuren. Så många hundar som flyr i panik, och tyvärr aldrig kommer tillbaka.
FÖRBJUD SMÄLLARE/FYRVERKERI!!!

Inser att mitt inlägg ändå hade en viss tillbakablick.... Ja, ja ni vet ju att jag ljuger som en häst travar och att jag alltid måste slira på sanningen lite...

Första dagen på  året, vad göra? Ja, vad brukar jag göra? Livet rullar på  och vi ska passa på att leva NU, inte i det förflutna och heller inte i framtiden. Vi vet ändå inte vad som händer där.

Dagens ord: Om du vill komma någonstans, gå någonstans.


God fortsättning på er
Lola