Lagar och regler...

Är dom till för att följas, eller gäller det bara för "andra"? Att följa skrivna regler (och lagar) alltså.
Ja ibland undrar man. Om någon "bestämmer" att en viss regel gäller. Så borde den väl efterföljas?
Oavsett om man gillar den eller inte.
Om man inte "gillar" regeln, är det då man i protest gör precis det regeln säger att man inte ska göra?
Inte fan vet jag, men jag kan tycka om man inte gillar läget så ska det upp till diskussion.
Inte en "tyst" demonstration i varjefall.... *Att göra det man inte får/bör*
Blir mest löjligt när man inser att en del tycker sig stå över dom skrivna reglerna.

Jag gillar inte heller alla regler det ska gudarna veta!!! Men kan jag protestera så gör jag det.
Fråga ridsportsförbundet... (min mejladress är nog blockad hos dom)
Undrar hur många mail jag skickat genom åren över deras dumma regler på bett... (som nu faktiskt är ändrade...Nu får man tävla på rakt bett)
Tror väl inte det var på grund av mina arga inlägg, men kanske jag bidrog lite...*många bäckar små*
Om man inte gillar något, så är det bättre att det kommer upp till ytan, än att man i "tysthet" protesterar.

Sen får man väl välja sina bataljer, det har jag faktiskt lärt mig genom åren.
Det går faktiskt att lära en gammal hund *skata* att sitta....
Haft en otrolig förmåga genom åren att föra andras människors bataljer. Vad fick jag för det? Inte ett skit om jag ska vara ärlig. Eller jo, en jävla massa skit.
Om någon annan "tycker" något nu, så får den personen framföra sin åsikt själv (och stå för den) Vilket verkar vara svårt....

Det var det, nu hoppar vi till nästa ämne.
Mjukstart. Det är trevligt :-)
Startade året med en lektion. I och för sig hoppning som kan innebära en viss pulshöjning för undertecknad. Men det gick galant! Så även på fredagen. *andas ut* Nu är det bara onsdagsgrupperna som har sin hoppning kvar....

Att sörja...
Grät en skvätt idag. Man är väl inte klok, men läste ett facebookinlägg om en som förlorat sin hund nyligen. Och då kom det upp till ytan, min älskade Snutte.... En katt borta sedan säkert 10 år, men fortfarande lika mycket saknad. Helt sjukt hur mycket ett djur kan betyda för en, oavsett om det är en hund,katt, häst, hamster eller guldfisk. *grät lite över alla andra saknade djur samtidigt* ...Gammelmannen, Tössa, Beelzebub, Prinsen, Fito, Limpan, Bamse, Selma, Trasan, Fisen....och många, många fler...
Är så svårt när man inser att en del inte kan förstå att saknaden över ett djur kan vara så stor.
Ännu mer jobbigt är det att ha ångest i förskott, över att veta det dom man älskar så mycket troligen kommer dö före en själv. Djupa tankar så här en lördagskväll...

Ska nu slita mig härifrån för att försöka klara några omöjliga banor på Super Mario 3D...
Nej! jag tänker inte bli vuxen och säga att jag ska städa eller nått sånt

God kväll på er.
Dagens ord får bli: Ställ inte frågor du inte vill höra svaren på.

Lola