Sommarbris...

Ja, eller typiskt höstrusk kanske är ett bättre ordval. Regn på tvären, men det hör ju hösten till liksom. Men den omtalade stormen ligger lågt (än så länge). Nu får jag väl "äta upp" vad jag skriver. Vaknar väl i morgon bitti med bortblåst stalltak eller liknande.
Tror meteorologerna blev lite tagna på sängen när stormen Gudrun kom. Inte fan fick man nån förvarning då inte. Nu varnas det för minsta lilla i stället. Vet inte vilket som är värst...
Så här enormt mycket blåste det vid 4-tiden...
http://www.youtube.com/watch?v=ZZ4NPN73cy4

Men lite mysigt är det allt med höststormar,i varje fall när man vet att hästarna står inne och mumsar hö, ADHD-Killen fördriver tiden med att döda sina pipleksaker. *noterar* Snart dags att köpa in nya pipisar.....
Och man sitter uppkrupen i soffan under en filt medan stormen viner utanför (finns dom som kryper inunder soffan också) *blink-blink*

Vik hädan förkylning,...och hädan den vek (nästan) Jag är inte sämre i varjefall *tummen upp*
Har ett svagt minne om att min läkare sa att jag skulle höra av mig om jag blev förkyld eller liknande eftersom cellgifterna eller om det var kortisonet kunde spela spratt med hur man känner sig.
Nu verkar det ju gått bra denna gången. Nu ska jag bara bli frisk nog så jag kan ta årets influensavaccinering. Nån som har koll på drop in tiderna?
Kom på att det är dags att ta mina prover nu i slutet på månaden också.

Håller ni koll på Facebook så vet ni vad dom flesta hästar gjorde igår, och i dag så var det Elvira Elvisp och K den Sure som fick komma till klubben. Gått från hackamore med långa skänklar till ett vanligt hack....
Inser att det är den betslingen hon gillar bäst.

Sassenasses sadel är ju fortfarande under inridning, fantastiskt snälla sadlar dom där Amerigomodellerna, inget bock eller bus alls. Sköter sig exemplariskt i stilla skritt och trav på rakt spår. Spännande om det blir protester när galoppen kommer in i arbetet.
Så man kan väl säga att sadeln är inriden, nu ska den bara ridas till. För att sedan bli inspekterad av utprovaren för att se om den utvecklats i rätt riktning. En ny sadel är nästan som en unghäst.

Nu hoppar jag tillbaka till vädret igen. Hundväder är det i varjefall, mina småttingar helt enkelt vägrar att gå ut, puttar jag ut dom så står tre mycket ynkliga vovvar och hänger vid dörren. Snacka om divalater...
Fattar inte hur taxar kan vara jakthundar? Soffpotatisar är mer deras stil....
I varje fall våra....
Skulle så gärna vilja ha valpar på vår lilla Jara, men vet vilket enormt arbete det är. Men vem skulle inte vilja ha några sådana här springandes hemma?

Vimse och Jara

Vimse (får väl säga att han inte är renrasig)

Jara, vår prinsessa. 

Det där med dagens ord alltså, vissa dagar så är det inte lätt, bara så ni vet.

I dag blev det: Människor lär sig inte utav andras misstag, de vill helst göra egna.

/Lola

Statistik....

...på bloggen.
Att se hur många som faktiskt läser mina förvirrande och osammanhängande inlägg ger en lite prestationsångest. Det ligger stadigt på runt 200 per inlägg (hoppar mellan 150-350). Och det roliga är att man också ser var i världen läsarna är.
senaste inläggets läsare kommer från:

Sverige	330
USA	38
Kina	6
Ryssland	2
Spanien	1
Japan	1
Polen	1
Ukraina	1

Och då till min lilla fundering...är ni svenskar? För vad sjutton kan en kines få ut av mina inlägg???
Eller använder ni Google translate? För då misstänker jag att ni får er några goa skratt.
Google kan ju formulera om en berättelse till något helt annat.

Vad tycker ni om detta inlägg på engelska?

* Krax-squawk *

* Squawk squawk kra ... Yes, now I'm not just a magpie. (Looks like I do with the then before) .... but now I sound like one too. My sweet?? voice sounds like a guy in puberty ... from croaking bass to shrill falsetto. was not easy to keep the lessons yesterday (and the day before yesterday). On top we were in the big arena, because the small depth harrowed. Do they think people appreciated that I was not heard too good. in disability group, I laughed every time I opened my mouth, "Lola, you've drunk too much whiskey and wine, you need to eat better food. Not good to eat ribs. You see how it gets ".... Then one could almost figure out that just because I would NOT cry so much, it was a day where the students were a little dizzy, so I had to call out the same instructions a number of times ... * type 10 * My new voice activated phone crapped respectfully what I asked it to do, "next" ... "next" .... "NEXT, Hell change then let"The phone responded with complete silence and ignorance :-( * sulking * Today is SISU hit in Borås. Coming sit quiet as a mouse all the time ... * right? * Week Ingamay training .... Yes, it is quite clear that the mixer needs a hefty review of the chiropractor. huh God she stuck! Yeah reached happened last hopping (the one with the loose shoe). As to budge around a refrigerator, a U.S. such ... This week there was no Tanhoppning and it was perhaps lucky, you are not supposed to make the effort too much when you have a virus in the body. ADHD guy has had a few days of rest, so he was full of energy (and bus) when he joggades yesterday. He gets stronger and stronger in the stack, it feels like he has springs under hooves sometimes, so it sways beneath a. Is NOT agree with my coach who cheerfully says, "It is MUCH easier to sit down on them when their backs are working * I blånekar, know that I have some with me in any case .... No, now wants the horses out before I go on to the metropolis Boras ... 

Today's words may be: Do not fill life with years without years of life. / Lola

Fattar ni något? Jag gör det inte och det är ändå jag som skrivit texten....

Vill ni läsa originalet så heter det Krax-krax....Har en vän i Finland, försöker ibland använda translate för att översätta hennes Facebook inlägg. Ska man gå efter översättningen så kan det vara allt från middag med aliens till dans på Ikea....

Annars så är det en sån där dag man är lite låg. Ja, man får vara det ibland. 

Ibland kommer verkligheten ifatt en lite. Då får man stanna upp och ta några djupa andetag. För att sedan springa utav bara helvete så den inte hinner ikapp en på ett tag.

Skulle egentligen dratt till klubben med Elvispen, men får bli en "stilla"???? skrittur här hemma i stället.

Om nu någon tror på att Elvira skulle skritta stilla och lugnt.... Det är ju då vi åker från sida till sida som vi vore en kula i ett flipperspel....

Ett passande dagens ord: Tala sanning så behöver du inte komma ihåg vad du har sagt.

/Lola

Mindre kul...

...Att betala räkningar, fakturan på sadeln kom idag....
Ja, ja smakar det så kostar det, det är bara att acceptera. Sedan fanns det ytterligare några räkningar, fan, var kommer dom ifrån *SURAR*
Schabraket som jag hoppades bli "sponsrad" med kunde jag inte hitta i lådan *drömma kan man ju alltid...*.

Fast det slår väl inte mina egna blingade schabrak, för vad ska en skata ha, om inte saker som blänker.

Och för er som undrar över Lillskata så har jag tyvärr inget att förtälja. Superkorta visiter där man bara förstår att det är hon för att hon dels svarar på tilltal, men att hon inte flyger i väg direkt.
Djävla Bosse Pedofil som hysteriskt talar om att han har svärmodern från helvetet och att han lämnar henne om hon hälsar på mamma :-(
Fast jag är glad, även om det hade varit roligt om hon stannat kvar hos oss, men vad hade det varit för liv för en liten skata?

Första mötet

Valnötter är en delikatess

Fan, öppna fodertunnan morsan

LiIllskata och ADHD-Killen

På jobbet, "morsan, du skrev fel där, bara så du vet..."

Dagens tanthoppning *big smile* kiropraktorbesök och bettlöst...hade en häst som för första gången i sitt liv (Elvispen är väl typ 12 år!!!) sa till mig när jag tänkte framåt 

"Vänta morsan, nu får vi coola ner oss lite, jag måste backa av här om jag ska få plats i studsserien". 

Vilken känsla <3 Ja jag nöjer mig med lite för att bli glad.

Sedan att A-barnet hade några ADHD-tendenser när vi red för Ingamay för att det blåste halv storm utanför gjorde inte så mycket. För han är en av dom få som vågade gå förbi våra nya speglar i stora ridhuset. Dom som satte upp dom måste jobbat på lustiga huset på Liseberg innan. Höll på att slå ihjäl killen som kom igår (efter våra klagomål) som frågade vad problemet var??? 

Men allvarligt! Tror du vi vill kolla sminket i spegeln eller? (nu tyckte jag inte att han behövde veta att sminket och mascaran också kollas, i varje fall i mitt fall...) 

Vi vill kunna se hästen på avstånd (just nu ser alla hästar ut som elefanter med tändsticksben), men han fattade inte varför vi klagade??? Fan vad trött man kan bli på idioter. Försökte visa honom hur speglarna såg ut i gamla, men tio-öringen trillade tyvärr inte ner, eller så ramlade den ner till golvet för det var fullständigt tomt i skallen....

Lite måste jag få "ynka" mig, verkar som om halsontet börjar om från början, känner mig febrig och har skav i halsen, nu får det fanimej räcka, jag har inte tid med det här. Har flera hästar som behöver nya pjuck!

Tur då att det är veckans bästa jobbdag Torsdag. :-) en (1) lektion, Oj vad ansträngande... 

Teori även för denna gruppen och även för dom så var det "Arbete på töm" som gällde. Kul när teorilektionerna uppskattas, är så tråkigt när dom skolkar från teorin, tror "dom" att dom redan vet och kan allt eller? Tänk om en annan hade det kunnandet... 

Ju mer man lär sig om hästar och ridning, desto mer inser man hur lite man kan. 

Och där fick ni ett extra dagens ord ;-)

För dagen ord kommer här: Den friske har många önskningar. Den sjuke bara en.

/Lola

Den som väntar...

..på något gott, väntar aldrig för länge.
Sadeln är på väg *Jiippiii* , borde komma idag då den ska ha skickats i torsdags...
Nu har jag ju inte varit utan eller haft problem med nuvarande sadel, så väntan har inte varit hysteriskt jobbig.
Nu kommer bara det "roliga"att "rida in den", lååångtråkigt. Ja, vi får hoppas att även denna sadeln sköter sig och inte är alltför bråkig.
Vill ha nya stigbyglar till den. Dessa står på önskelistan just nu. Lite dyra....men det blir nästa "måste ha" inköp, det kan jag nästan svära på. Eller varför bara säga nästan, svär gör jag ju som en borstbindare. (varför dom nu har anledning att svära?) Och handlar gör jag ju jämt.

man kan vrida ovandelen så att stigbygeln ligger i rätt läge.

Städdag på klubben i helgen, ungefär samma på plats som vanligt.... Själv kände jag mig lite tvungen att vara på plats eftersom klubbstugan skulle röjas ut och allt skulle flyttas till nya ridhuset, mitt kontor skulle flyttats till ett vilorum? (låter väl bra, för det är väl det jag gör på jobbet, vilar..)
Men jag ville inte att det skulle bli mer oreda på "mitt" kontor. Så därför stod jag som en vakthund och morrade i dörröppningen *rör min dator och jag dödar...*
Det hjälpte!!! *tummen upp* Suckande så insågs det att det är nog lugnast om "hon/jag" får vara kvar, svårt att få skator att ändra på sig. Så klubbstugan förblir kontor, även om vi kommer få byta rum ett tag under renoveringen. Det kan jag gå med på. Helt omöjlig är jag inte, bara nästan.

I dag så är det Elvispen som skall "knäckas", tror det kommer gå bra. Första gången var hon rätt arg på kiropraktorn, #Du rör inte mig!!!
Fast efter ett par behandlingar så verkade 10-öringen trilla ner, och hon insåg att det blev bra efteråt. Så jag förväntar mig att hon står som en peng i dag.

Tankehopp:
Måste man alltid ha samma åsikter? I bland verkar det så, om man inte håller med/tycker lika så är man idiot.
Om "kompisen" blir osams med någon, så förväntas det att även "jag/du" också måste tycka samma sak. Varför då? Lär mig aldrig det där spelet.
Så länge jag inte drabbats så varför ska jag välja sida? Gör inte, och kommer aldrig att göra.
Folk får göra upp utan att blanda in mig. *punkt*

Dagens ord: Jag har aldrig i mitt liv lärt mig något av någon som höll med mig.

/Lola

Ont i magen...

Ja, det fick jag av allt skrattande på tanthoppningen.
Bytte till ett hackamore (bettlöst träns) för att se om Elvira trivdes bättre med det.
Hennes reaktion var helt klart lite oväntad, huvudet i marken som en spårhund. Ock jag krasslig sedan innan, skrattade så all kraft försvann. Bara satt där och guppade runt.
Som tur var så fastnade lite på film i varjefall
http://www.youtube.com/watch?v=1pz1kY4CmiI&feature=youtu.be

Min tidigare oro att hennes ovilja att söka sig ner är nog inte i första hand ryggen, utan att hon inte vill acceptera bettet. Och oavsett varför så ger det problem i längden. *spänd häst*
Kiropraktorn på måndag som får lösa alla knutar, så får hon väl gå på hack sedan. Och sen så, då jäklar!!!
Hon har alltid varit svår med bettet, detta sedan en hästtandläkare lyckats fixa två!!! fistelgångar med kvarsittande rötter i munnen på henne. Jösses vad ont hon måste haft. Klart det sitter kvar i huvudet.

SISU-Katten

Helen jagar lärgrupper uppe på läktaren, och får god hjälp av vår (vems är den?) upphittade katt. Helt klart är att katten trivs att bo på läktaren. Mat får hon i stallet även om dom andra katterna är rejält sura. Men dom verkar ha en kompromiss. Om hon håller sig på läktaren så är det relativt lugnt med kattslagsmål....

I dag Ingamayträning, borde väl egentligen inte eftersom jag inte är helt hundra, men gör det ändå. Får väl ta det lite lugnt bara....*nån som hört den förut?*

Avslutar med dagens ord: 

En päls kan endast kallas äkta när den sitter på den rätta och ursprungliga ägaren.

/Lola

Konsten att hålla käft...

Ja, att det ska vara så djävla svårt. Har för ovanlighetens skull inte trampat i klaveret och låtit en groda hoppa ur munnen (vad jag vet).
Utan här är det bara att (försöka) vila den såriga halsen....
Går ju jättebra...eller inte.
Lektionerna förra veckan, och helgens processdag med klubben och SISU.....
Satt tyst som en mus hela dagen. *Jag ljuga????* Fnyser, skulle väl jag aldrig göra. *Himlar med ögonen*

Processdagen med SISU, ja....mycket som kom upp till ytan, och som också behövde ventileras.
Kommunikation, var ett ord som dök upp många gånger. Att nå ut, nå fram. Hur gör man det bäst, och hur förhindrar vi att samma sak upprepar sig? (att information och liknande når ut, och inte stannar nån stans på vägen)
Men trots att vi inte kom så långt som var tanken så tror jag att vi först nu kan gå vidare och börja "byggandet" av föreningen.
Om "folk" (föreningar) visste vilken nytta man kan ha av SISU, tänk vad många år vi var ovetande.
Dom hjälper ju inte bara föreningar med kurser och liknande, att hjälpa till och strukturera upp en förening är dom också bra på *tummen upp*
Påminner också dom medlemmar/aktiva som mot förmodan läser här att glöm inte att fylla i era listor....
Har ni väl aldrig hört förut?

Ridningen....ja det går trögt, eller rättare sagt på sparlåga. Det var ju det där med att inte anstränga sig.
A-Barnet har fått tillbaka sin energi och är full av bus, men håller sig på mattan. Fast ADHD kommer han att ha livet ut, han/jag har bara lärt oss hur vi ska hantera det på bästa sätt.
Elvira väntar på kiropraktorn, men skall väl få gå ett tanthopparpass (om undertecknad orkar) på torsdag.
Annars så väntar vi/jag/ADHD-Killen på kommande sadel. Den vi har funkar på båda, även om Elvispen "tryckt" ut den så den passar henne. (Får padda när Sassenasse har den).
Sadlar.... *sadelljungeln* Ja, det är konstigt hur olika det kan bli. Jag är skitnöjd med min sadel vad det gäller passform, service, ja allt helt enkelt. Och har svårt att tro att jag skulle vara mindre nöjd med kommande sadel. (den har jag ju redan ridit i) medans kompisen inte fått ordning på någon av sina nya sadlar.
Ja, ibland ska väl jag få ha lite flyt.... hoppas att min lilla förfrågan om att få med en schabrak inte gått obemärkt förbi. Då är ju flytet ännu bättre. *gratis reklam från nöjd kund är inte att förakta*

Att man orkar trots att jag är jätteynklig...ja det måste ju bero på den helt otroliga höst (och vår, sommar)
vi har haft. Nä nu börjar skrivandet förmåga avta....lite bilder i stället.

Gissa eken?

Bakom stallet....(Bosgården)

Gissa vem?

Jo, Elviras mamma. Samma temperament verkar dom ha vad jag förstått *MYCKET*

Gissa rasen???

Ja, gör det. För jag vill veta. Hur söta som helst ju.

Dagens ord måste jag ju ha: Ett vänligt ord kan hålla en varm hela vintern.

/Lola

*Krax- krax*

*krax kra krax...

Ja, nu är jag inte bara en skata. (Ser ut som en gör jag ju med sedan innan).... utan nu låter jag som en också.
Min ljuva????stämma låter som en kille  i puberteten... från kraxande bas till skärande falsett.
Det var inte lätt att hålla lektioner i går (och förrgår). Till på köpet var vi i stora ridhuset eftersom det lilla djupharvades. Tror dom flesta uppskattade att jag inte hördes alltför bra.
I handikappsgruppen blev jag utskrattad varje gång jag öppnade munnen, "Lola, nu har du druckit för mycket whisky och vin, du måste äta bättre mat. Inte bra att äta revben. Du ser ju hur det blir"....

Sedan kunde man ju nästan räkna ut att bara för att jag INTE skulle ropa så mycket så var det en dag där eleverna var lite snurriga, så jag fick ropa samma instruktioner ett antal gånger...*typ 10*
Min nya röststyrda telefon sket högaktningsfullt vad jag bad den att göra, "next"..."next"...."NEXT, För helvete byt låt då"
Telefonen svarade med fullständig tystnad och ignorans :-(  *surar*

I dag är det SISU-träff i Borås. Kommer sitta tyst som en mus hela tiden...*eller hur?*

Veckan Ingamay träning....Ja, det är helt klart att Elvispen behöver en rejäl genomgång av kiropraktorn.
Gud va hon sitter fast!!! Ja nått hände förra hoppningen (den med den lösa skon). Som att baxa runt ett kylskåp, ett amerikanskt sådant...
Denna veckan var det ingen Tanhoppning och det var kanske tur, man ska ju inte anstränga sig allt för mycket när man har ett virus i kroppen.
ADHD-Killen har haft några dagars vila, så han var full av energi (och bus) när han joggades igår.
Han blir starkare och starkare i traven, känns som om han har fjädrar under hovarna ibland, så gungar det inunder en.
Är INTE överens med min tränare som glatt säger "Det är MYCKET lättare att sitta ner på dom när ryggen jobbar* Jag blånekar, vet att jag har några med mig i varjefall....

Nä, nu vill hästarna ut innan jag beger mig vidare till världsmetropolen Borås...

Dagens ord får bli: Fyll inte livet med år utan åren med liv.


/Lola

Mobiltelefon

Alltid nåbar?

Tänk, det är inte så himla längesedan som det inte fanns mobiltelefoner. Enda sättet att få tag på någon var att ringa på hemtelefonen (vem har sådan nu för tiden) och hoppas att personen var inne....
Och nu.....hela livet kretsar kring mobilen för folk, den är med överallt.
Så också här. Därför infann sig paniken när jag på senaste uteritten på Elvira fick se min mobil dimpa i backen. Tyvärr på grus och med glaset neråt :-(
Kollade lite vad det skulle kosta att laga den, 1800 skulle det gå på. På en telefon som är 1 och ett halvt år gammal och som ny kostar 3100.... Inte aktuellt att laga alltså.

Då kom nästa fråga....vad skulle jag ha för mobil då? En likadan (Samsung s3) eller nåt annat?
Har provat dom flesta modeller genom åren men verkar ha fastnat för Samsung. Så det slutade med att en sån inhandlades igen. En s4 blev det denna gången.
Dyrare ja visst, men vet att jag skulle gräma mig längre fram om jag tog en s3 igen.

En stor fördel är att denna är röststyrd (var den gamla också till viss del) men denna har dom utvecklat ännu mer.
Jag som gärna rider till musik, och som lika snabbt tröttnar på "den" låten som spelas har fått stanna och plocka upp telefonen, ta av mig svettiga handskar för att byta låt, stoppa ner telefonen i fickan, försöka kränga på sig dom svettiga handskarna....för att en minut senare inse att jag inte ville rida till den låten heller... *samma procedur*.
Nu säger jag bara "NEXT" så byter den *tummen upp*
Var även imponerad av dom olika kameraegenskaperna. Fotar och filmar ju ganska mycket. *bilder kommer så småningom*

Annars så är det där med mobiler ibland lite irriterande, folk förväntar sig att man ska svara jämt. Och nån stans på vägen så försvann hyffset. För vem skulle för 20 år sedan komma på tanken att ringa någon man inte känner sent en lördagskväll, för att ställa frågor om till exempel ett barn som ska börja rida eller liknande? Nu har ju jag sen lång tid tillbaka gjort som så att jag lägger ifrån mig telefonen, så slipper jag reta mig på det. Problemet är ju att dom jag känner inte heller kan nå mig.

Är heller ingen sms-människa. Bara att konstatera, mina tummar är för stora.... sitter hellre vid datorn och mailar än skickar sms. Detta kan också resultera i att folk tycker jag är "kort i tonen"??? när jag svarar på sms. Då mitt svar på en lång roman kan vara  "OK"

Får ganska många sms vad det gäller ridskolan. Så risken är även ganska stor att mina privata ramlar mellan stolarna *svarar sen = Lola har glömt lika fort*
Vad jag menar är att ett skickat sms inte alltid blir läst, vilket kan bli galet om det innehåller en fråga om att ta in någons hästar eller liknande....

Blev lite extrajobb i går då chefen var sjuk så jag och Åse fick hoppa in och dela på lektionerna.
Gick väl ganska bra. Dom blev trimmade på marken (hoppspecialerna) och fick jobba med skolorna.
I bland verkar dock en del inte förstå att man inte alltid behöver hoppa hinder för att rida i en hoppspecial.
Mycket på marken som behöver jobbas på, hindren är ju bara små etapper på en lång bana....
En grupp fick en lektion i arbete på töm (teori), nyttigt även det. Framförallt skönt för hästen.

Nä, nu får jag sätta igång med dagens bestyr.
Dagens ord: Det är inte din personlighet som skapar dina handlingar, utan det är dina handlingar som skapar din personlighet.

/Lola

Nervös...

Ja det är jag när det är hoppning på schemat, inte för mig utan när det är dags för mina elever att hoppa.
Har väl alltid viss förhöjd puls när det är "oreda" i vanliga grupper. Men i hoppning är det än mer som kan hända.
Och så ska man stå där och verka helt oberörd när barnen rider an mot hindret....samtidigt som man ska peppa dom att våga.
Sen ska vi inte tala om när det blir "tårta", *avramlingar* att snabbt få upp barnet på hästryggen och försöka övertala h*n att göra om samma övning, samtidigt som man då ska verka oberörd, asch det var väl inget, bara sitt upp nu så kör vi igen....

Hade jag gjort det själv om jag dyngat av?
....ja, troligtvis då det sitter i ryggmärgen. UPP PÅ HÄSTEN IGEN!!!
Men ska man? Inte alla gånger. Jag borde till exempel inte suttit upp efter min och Elviras krasch i ett hinder då vi gick omkull. Jag satt upp och hoppade om banan/övningen utan problem.
Bara en sak....jag har inte ett djävla minne om att jag gjorde det. Sista minnet jag har är *Helvete det här går åt pipan* och nästa minnesbild är när ambulansen står jämte mig. Är nog en stund mellan där.
Slutade med ambulansfärd till Borås, med lite skavanker på kroppen.. och då jag har en rejäl minneslucka fortfarande så var det nog lite omskakat huvud också....
Finns det minsta misstanke om att elevens huvud varit i marken så får dom inte sitta upp igen, men en ond arm eller liknande, ja då får man bita ihop och finna sig att bli uppkastad igen.

Nu gick det "bra" i går, nån tårta blev det dock, med en lite mörbultad ryttare. Sedan höll det på att bli en tårta till när en häst/ryttare höll på att galoppera utanför ridhuset och lilla Kakan mesig som han är höll på att skita ner sig och drog iväg.
Tror vi får sätta nån regel att det bara är skritt som gäller på hela anläggningen såvida man inte är på någon av ridbanorna.
Samtidigt muttrar jag över hur dumt vårt ridhus är, byggt med 3 dörrar med fönster utefter ena långsidan där vägen går, har man en stor häst som jag som ser över så kan han (Är ju naturligtvis ADHD-Killen som reagerar) se bilar svischa förbi, och ljudet ökar också där *dåligt ljudisolerat* .... Med påföljd att man en tusendels sekund senare befinner sig i andra änden av ridhuset. *Bättre fly än illa fäkta* säger A-Barnet. Nu har han väl släppt det lite det där med dörrarna som tur är. Men liiite beredd är han, "det är ju monster som springer förbi på utsidan, klart jag måste vara på min vakt" säger Sassenass

Fast nu kan jag slappna av några veckor tills det är hoppning igen.

Nu ställer jag en öppen fråga till er som har barn, är ni inte det minsta rädda om era barn? Nu syftar jag inte på alla, men blir mörkrädd när en del föräldrar anmäler sina barn till ridskolan och uppger en ridnivå betydligt högre än den som finns på sitt barn. Vet ni inte att det kan bli farligt? Är väl okunskap hos föräldrarna som själva inte rider och tycker att "Det kan väl inte vara så svårt, man sitter ju bara där och gungar med"
Föräldern säger: H*n kan rida i alla gångarter och har hoppat.... Bra tänker jag och sätter in den nya eleven i en "passande" grupp. Nu testar vi ju alltid av dom nya, så några större grejer händer inte. Det blir mest kaos på såna lektioner eftersom det ofta stoppar upp i övningarna då den nya eleven har fullt upp med att komma på hur man håller i tyglarna. Och det visar sig efter lite utfrågning att den nya eleven travat en gång några meter (med ledare) och höll då på att ramla av...

Så om du som läser har ett barn som du vill ska börja rida. Det är alltid bättre att börja i en låg nivå för att sedan snabbt bli uppflyttad till en högre grupp (och få känna sig duktig), än att överdriva sitt barns ridkunskaper så h*n hamnar i en för svår grupp och sedan får gå ner några nivåer. Hur känns det för barnet tror ni? Kan ju inte vara bra för självkänslan....

För det är som så att även om man ridit hemma/har egen häst till och med. så är det många nya faktorer som tillkommer, man är nervös, nya hästar, man ska helt plötsligt kunna hålla avstånd, sen står det en "arg tant" *Läs Lola* i mitten och gormar och pratar massa konstigt....
Hon pratar om nån innerskänkel (vilket ben är inner tänker den stackars eleven då) Och att vi ska ställa hästen i hörnen...vadå ställa? Ska vi inte rida?
Sen säger hon "stanna på volterna" och när man stannar hästen så får man skäll för att man står still???
Och hon säger att man ska få hästen att gå på tygeln. När hon stunden innan i stallet skällt på en för att tygeln hängt på marken så att hästen kunde trampa på den. Hur ska hon ha det?

Ja, det blir mycket nytt när man hoppar in i grupper som redan är igång, så det kanske ändå är bättre att börja om från början så man kommer in i rutiner.

Denna gången blev det ett ridskoleinlägg, nu ska jag ta en snabbfunderar på om jag ska rida före Pay`n jumpen eller efter..

Dagens ord får vi inte glömma: Den som oroar sig i förväg får lida två gånger.