ADHD upphöjt i 10...

Vad det blir? Inte en jävla aning, men VÄLDIGT mycket blir det i varjefall.
Åkte glad i hågen till dagens tanthoppning. A-Barnet var ju supercool förra gången. (Så inga misstankar om kommande bokstäver...)
Vi behövde ju träna eftersom vi ska vara blåbär :-) *Peppad till tusen*
Men nån stans på vägen (eller i ridhuset) så hittade han en uppsjö nya bokstavskombinationer.
HLF (har han i och för sig haft känningar av tidigare) *Hysterisk Läktar Fobi*
HRFSS (Hysterisk Rädsla För Sin Skugga) *den var ny...*

Började bra, jag satt upp, Sassenasse tittade sig rofyllt omkring (ja, det började faktiskt så) och helt plötsligt så stelnar han till, Stirrar som en galning på en "häst" (trodde jag) hästen var ny för honom så jag tänkte, jävlar vilken koll dom har alltså...
Tills jag inser att det är hästens skugga som han fått ögonen på...(alla lampor i ridhuset var tända, vilket vi inte har så ofta)
Helt hysterisk försökte han fly från den....och inser helt plötsligt att han har en egen hängande efter sig...
*PANIK SKRIIIK* den sprang ju på sargväggen jämte honom, och Sasse, smart som han är ??? Räknade snabbt ut att dom måste ha kommit från läktaren.
Sasse: Jag visste väl att det var nått lurt bakom kanten där. Du ser mamma, jag hade rätt!!!
Alltså gick all energi (nästan) åt att försöka skydda mig och sig själv från fler skumma typer på läktaren.
...Han måste tyckt jag var helknäpp som försökte få honom nära läktaren...

Tänkte i ett svagt ögonblick att 70 är ju ingen höjd.... nu satsar jag nog mer på nergrävda bommar, eftersom jag kommer ha fullt upp med annat...

Hoppningen då? Jo tack jättebra, mellan panikattackerna så tog vi oss över samtliga hinder som en katt, och med rygg hoppar han rejält...
Till protokollet föres att samtliga hinder befann sig på andra sidan av ridhuset...

Tycker lite synd om dom övriga som hade fullt upp med att dels rida/hoppa och samtidigt ha ögon i nacken för att klura ut vilken väg Sasse skulle komma farande nästa gång...*framåt, bakåt, uppifrån?*
Så ni som lite undrande tyckt att det är väl ingen ADHD hos honom, kanske ni såg en annan sida av mitt älskade A-Barn i dag. Men trots alla hjärnspöken så är han ändå bäst!
I bland är han bara en liten kille, trots sin storlek.
Och ibland när det inte blir som det var tänkt, så blir reaktionen "lite mycket" hos honom.

IngaMay träningen blev inställd idag och det var väl tur, ryttaren något matt.

Nu ska jag släpa mig ut för att ta mig till klubben och jobba lite...

Dagens ord kommer här: Den som inte har mod, måste ha ben.... (pik till Sassenass)

En väldigt passande dikt: *lånad* 

Min dikt om ADHD

Missförstådd, hånad och skör
du går genom livet och stör
Koncentrationssvårigheter och DAMP
ger en inre ständig kamp
Intrycken flödar i aldrig sinande ström
Trots otaliga försök får du aldrig beröm

Din attityd kan verka kaxig och tuff
Men är din osäkerhets bedrägliga bluff
Inuti ett vilset barn med ömhetstörst
Söker bekräftelse när oredan är som störst
Se min kreativitet och glöd
istället för att banna mig i min nöd!

När ska andra någonsin förstå
De säger: – Du kan bättre än så
om du bara lägger manken till
och försöker sitta still.
Att just detta är ditt problem
ger födelsen av detta poem.

Från gryende morgon till slumrande kväll
Du gör ditt yttersta för att vara snäll
Din levnadsram behöver vara stram
din oro lugnas av värmande kram
Missförstådd, hånad och skör
Du går genom livet och stör

                                                       Moniqa Klintestrand Öberg

/Lola