...igen. Nu kastar jag in handduken med nuvarande sadel. Det går inte, bara att inse.
Ska ta lite bilder och lägga ut den på försäljning. Man kan inte ha ont när man rider.
Är ju inte sadeln det är fel på utan att mitt bäcken inte klarar av stödet. skruvarna gnisslar högt.
En fantastisk sadel. Uttagen slutet av oktober 2013, inte mycket använd då jag varit skadad.
Vad ska jag göra nu å undrar ni säkert (eller inte)
Rida i Alton så länge,men ska ha ut en sadelprovare på måndag. Kompisen skulle ändå ha hit henne så jag hängde på.
Ett sadelmärke som går att få med mjukare säte och annorlunda uppbyggnad för ryttaren. Kostar ju inget att testa...
Fast där ljög jag lite (som vanligt) en sadelutprovning kostar visst.
Och nu dör ni säkert av nyfikenhet vad det är för sadel?
Då kan ni få vara nyfikna ett tag *blink* eller så går det bra att gissa friskt.
Blir långvecka, chefen är på semester så jag ska ha hans vuxengrupper. Jag har helt fria händer *Moahaahaa* Hästbyte kanske ? varför inte ponnyridning? Får klura på det hela lite...
I går, Trot om ni vill men sonen hoppade upp på Elvira, 7 år sedan han la ner ridningen. Svårt att tro, en del har det naturligt *stolt mamma* Kanske blir fler gånger, han såg inte allt för missbelåten ut efteråt. Men det lär inte bli på ADHD-Killen, dom klickar inte riktigt. Båda blänger misstänksamt på varandra och har taggarna utåt.
Som vanligt så hoppar jag mellan ämnena, Inget nytt.
Jag är tyvärr väldigt misstänksam av naturen,
(kanske inte alltid en negativ egenhet så jag kanske inte ska skriva tyvärr.)
Och jag undrar hur mycket man kan "inte veta" om man bor och lever ihop med någon.
Läste någonstans att det tar mellan ett halvår till ett år innan man ser eller anar den riktiga personen bakom masken. Psykopater tar det lite längre tid att upptäcka, men inte ens dom klarar av att hålla fasaden hur länge som helst. Till slut börjar man ana personens rätta jag. Eller????
Man kan ju inte vara så blind, eller ligger det rädsla bakom att man valt att inte "se"? Att blunda för husfridens skull?
Missförstå mig inte nu, för ibland så dyker det upp en betydligt trevligare person bakom masken än vad mitt misstänksamma sinne först trodde.
Finns dom som sätter upp en hård och kall fasad. För att sedan släppa fram den mjuka sidan.
Och nu så blir det strax klubben. Blir A-Barnet (nu får jag säkert äta upp dagens smeknamn, kanske slutar med samtliga bokstäver idag) Red ut han en sväng i går kväll. Man kan kalla ritten för väldigt hoppfull.... Fast fan vad bakbenen kommer inunder honom. Vilken galopp <3 <3 <3
Lite tramp blev det med, man får utnyttja energin som kommer när man är ute.
Så på återseende bara ett dagens ord först:
Ju oftare hon talade om sin ärlighet, desto oftare räknade vi silverskedarna.
/Lola
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar